Moderna p-piller associerade med högre risk för blodproppar

Kort sammanfattning

Kvinnor som tar tredje generationens p-piller har större relativ risk för venös tromboembolism (VTE) än kvinnor som tar andra generationens p-piller. Detta visar en ny studie i från England publicerad i BMJ. Skillnaden attribueras till typen av gestagenkomponent i p-pillret. Den absoluta risken för VTE kvarstår dock som mycket låg i studien: ca 14 fall per 10 000 kvinnor / år.

Utvidgad referat

P-piller är bland de vanligaste hormonella preventivmedel som används världen över. Ca 9% av kvinnor i reproduktiv ålder använder p-piller, en siffra som stiger upp till 18% i i-länder. Vanliga indikationer inkluderar antikonception, dysmenorré samt behandling för endometrios. En allvarlig biverkan till p-piller (som är per definition innehåller en kombination av östrongen+gestagen) är en ökad risk för tromboembolism. Detta anses primärt bero på östrogenkomponenten i pillret, där förhållande för östrogendos-riskökning är sedan tidigare känt. Av denna anledning är p-piller relativt kontraindicerat för någon med känd migrän med aura, tidigare DVT, pågående malignitet eller annan patologi som ger ökad risk för tromboembolism.

Progesteron har dock normalt ansets vara ett säkert alternativ gällandes denna risk, men ett par nya studier föreslår en mekanism där progesteron ger en ökad VTE-risk genom venös stas medierat av hormonets glattmuskelrelaxerande effekt. Tidigare studier har visat varierande risk för olika generationer av p-piller (innehållandes olika gestagenkomponenter), men dessa studier har 1) saknat vissa nya gestagener så som drospirenone, 2) har inte varit dimensionerade för att kunna analysera risk för t.ex. nya gestagener så som norgestimate. Denna case-controll studie syftade till att undersöka om det föreligger skillnad i incidensen av VTE till följd av vilken generation av p-piller som brukats, samt typ och dos av gestagen/östrogenkomponentet som används. Populationen bestod av ett representativt urval av kvinnor 15-49 år i Storbritannien med första diagnos av VTE 2001-2013. Varje individ matchades med fem kontroller.

Studien fann följande:

  1. All exponering till p-piller ökade risken för venös tromboembolism (korrigerad OR 2,97, 95% Cl 2.78-3.17) jmf kontroll.
  2. P-piller med tredje generationers gestagener (desogestrel, gestodene, drospirenone, cyprotenone) hade signifikant ökat risk för VTE jämfört andra generationens gestagener (levonorgestrogel, norethisterone), OR 4-5 vs OR 2-3.
  3. Lägst antal extra VTE per år per 10 000 behandlad kvinna var för levonorgestrel och norgestimate: ca 6-8 per 10 000 kvinnor / år
  4. Högst antal extra VTE per år per 10 000 behandlad kvinna var för desogestrel och cyproterone: 14-17 per 10 000 kvinnor / år.

Studiens styrkor inkluderar det stora representativa urvalet av studiedeltagare. Studiens svagheter inkluderar en metodrisk för selektionsbias då parameterern ”p-piller exponering” extrapolerades ifrån om recept för p-piller hade expedierats under året innan index-datumet för deltagarens VTE.

En tidigare publicerad Dansk studie och en Amerikansk studie har funnit liknande samband, vilket författarna anser tillsammans med denna studie bör beaktas av relevanta myndigehter vid utfärdande av nya riktlinjer.

Vinogradova Yana, Coupland Carol, Hippisley-CoxJulia. Use of combined oral contraceptives and risk of venous thromboembolism: nested case-control studies using the QResearch and CPRD databases

”Dear BaconSpeak Voice Recognition Software Company”

Missa inte denna korta satiriska krönika ifrån Gomerblog!

”I am an emergent see room dock door.  I am righting to let you no how much eye am in joying your voice recognition software.  Just like your sails man promised, it is a huge time saver in the emergent see retardment.  I real member when I used to dick Nate all of my charts.  Sometimes the hypnotist would train scribe the wrong word and we wood all half a heart E laugh.  With your one door full soft wear those days are long gong! (…)

Källa: Gomerblog

En guide till att köpa rätt stetoskop

stetoskop

Köpet av ett stetoskop är för medicinaren ett stort steg som kulminerar i ett slutgiltigt val byggt på gedigna undersökningar, intervjuer och artikelsökningar på PubMed (eller?).  För att kunna göra ett någorlunda bra val krävs förkunskaper om vad som utgör ett stetoskop, därför inleder vi naturligtvis med en introduktion till dess delar.

Vad består ett stetoskop av?

Rent generaliserat består ett stetoskop av: bröststycke, slang och öronstycke.

Bröststycket

Som namnet antyder är bröststycket den del av stetoskopet som sätts mot patienten. Bröststycket består oftast av ett membran och en klocka. Ibland kan det dock bestå av två membran på vissa modeller. Membranet filtrerar bort lågfrekventa ljud och därmed till för att höra högfrekventa ljud och är det som vanligast utnyttjas. Klockan är till för att höra lågfrekventa ljud.

Slangen

Fortleder ljudet till till öronstycket. I allmänhet kan man säga att ju längre slangen är desto bättre: du kan böja dig mindre och så kan du hålla ett längre avstånd ev. infektiösa patienter.

Öronstycket

Detta är den del som går in i öronen och dess betydelse är ofta väldigt underskattad. En snabb empirisk undersökning kan göras om man sätter på sig stetoskopet omvänt, då hörs ingenting, trots är hörlurarna är inne i örat. LÄS MER…