Skrota centorkriterierna vid halsfluss?

Anders Strömberg och kollegor skriver en intressant argumenterande text i Läkartidningen angående Centorkriteriernas värde, i synnerhet vid GAS-orsakad halsinfektion.

Skrota Centorkriterierna vid halsfluss

Vi instämmer med Claes Scharlén och Steen Hoffmann ( Läkartidningen. 2015;112: DPS7) i att alla kliniska fall av grupp A-streptokockorsakad (GAS) faryngotonsillit ska behandlas. Det går inte att på förhand avgöra om en patient med GAS-orsakad faryngotonsillit kommer att utveckla en allvarlig invasiv streptokockinfektion. Detta har vi påpekat tidigare [1].

 

Kliniska prövningar – ett pedagogiskt spel

Här följer en intressant visualisering av publiceringsbias påverkan på medicinsk forskning. Pröva köra ett par kliniska prövningar, välj vilka du vill publicera, och se hur det detta skadar vetenskapen. Av The Economist (funnet via Ben Goldacre & AllTrials)

Clinical trial simulator

CLINICAL drug trials are conducted by pharmaceutical firms to establish the effectiveness and safety of new treatments, but failure to publish the results of…

Själva artikeln med bakgrundsinformation kan läsas här:

Spilling the beans

”I’M THE one who looks the patient in the eye and tells them the trial is beneficial,” says Tim Crater, a research physician at the Hutchinson Clinic in Kansas. Dr Crater runs drug tests for large pharmaceutical firms. He says volunteers are interested in more than just the promise of payment.

Plugin för KI-studenter

Skrev ihop ett litet chrome-plugin för att underlätta tillgång till vetenskapliga artiklar/journaler för KI-studenter.
Finns fritt tillgängligt på Chrome Web Store

 

Rotavirusvaccinering minskade antalet sjukhusinläggningar

Kort referat

Rotavirusinfektion är den globalt enskilt vanligaste orsaken till allvarlig gastroenterit (GE) hos barn. I Sverige (1) är 40-60% av all akut gastroenterit på sjukhus rotavirus-relaterat. I en retrospektiv observationell studie av Leshem et al. (2) publicerad i JAMA noteras att antalet GE-relaterade sjukhusinläggningar minskade kraftigt efter införandet av rotavirus-vaccination i USA 2006. Innan vaccinationsprogrammet startade låg genomsnittet för GE-relaterade inläggningar på 76 per 10 000 barn år 2006 (för barn <5 år). Denna incidens minskade successivt varje år, initialt sjönk den med 31% år 2009, till 55% 2012. För inläggningar specifikt för rotavirus låg genomsnittet på 16 per 10 000 barn innan starten av vaccinationsprogrammet, som därefter minskade med hela 94% år 2012. Liknande siffror sågs oberoende av kön, etnicitet samt ålder.

I Sverige ingår inte rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet, men vissa städer som Stockholm erbjuder redan vaccinationen på BVC. Vaccinet ingår i grundprogrammen av bl.a. USA, England, Finland, Norge, Australien och 77 andra länder (3).

Mer om rotavirus och vaccination kan hittas på Center for Disease Control and Prevention (cdc.gov).

Referenser
1. Rotavirusinfektion — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [cited 2015 Jun 11]. Available from: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/rotavirusinfektion-/ Se även denna PDF
2. Leshem E, Tate JE, Steiner CA, Curns AT, Lopman BA, Parashar UD. Acute Gastroenteritis Hospitalizations Among US Children Following Implementation of the Rotavirus Vaccine. JAMA. 2015 Jun 9;313(22):2282.
3. Country introduction maps and spreadsheet – Rotavirus Vaccine Access and Delivery – PATH [Internet]. [cited 2015 Jun 11]. Available from: http://sites.path.org/rotavirusvaccine/country-introduction-maps-and-spreadsheet/

Lymfbanor har upptäckts i CNS

Till vänster ses den gamla modellen för lymfbanor och till höger den nya.  Bild: University of Virgina

Till vänster ses den gamla modellen för lymfbanor och till höger den nya. Bild: University of Virgina

Kort referat

Centrala nervsystemet (CNS) har tidigare trotts sakna ett klassiskt system för lymfdränage. En forskargrupp ifrån University of Virgina rapporterar i Nature att de hittat fungerande lymfsystem längs durala sinus i möss. Dessa strukturer uttrycker samtliga klassiska markörer för lymfatiska endotelceller och kan transportera vätska och immunceller ifrån cerebrospinalvätskan (CSF). Vidare, så är de kopplade till djupa cervikala lymfknutor. Denna upptäckt kan ha stor innebörd för forskning inom neuroimmunologi/neuroinflammation och etiologin av neuroinflammatoriska och neurodegenerativa sjukdomar så som Multipel Skleros och Alzheimers demens.

“Structural and functional features of central nervous system lymphatic vessels” by Antoine Louveau, Igor Smirnov, Timothy J. Keyes, Jacob D. Eccles, Sherin J. Rouhani, J. David Peske, Noel C. Derecki, David Castle, James W. Mandell, Kevin S. Lee, Tajie H. Harris and Jonathan Kipnis in Nature. Published online June 1 2015 doi:10.1038/nature14432

Moderna p-piller associerade med högre risk för blodproppar

Kort sammanfattning

Kvinnor som tar tredje generationens p-piller har större relativ risk för venös tromboembolism (VTE) än kvinnor som tar andra generationens p-piller. Detta visar en ny studie i från England publicerad i BMJ. Skillnaden attribueras till typen av gestagenkomponent i p-pillret. Den absoluta risken för VTE kvarstår dock som mycket låg i studien: ca 14 fall per 10 000 kvinnor / år.

Utvidgad referat

P-piller är bland de vanligaste hormonella preventivmedel som används världen över. Ca 9% av kvinnor i reproduktiv ålder använder p-piller, en siffra som stiger upp till 18% i i-länder. Vanliga indikationer inkluderar antikonception, dysmenorré samt behandling för endometrios. En allvarlig biverkan till p-piller (som är per definition innehåller en kombination av östrongen+gestagen) är en ökad risk för tromboembolism. Detta anses primärt bero på östrogenkomponenten i pillret, där förhållande för östrogendos-riskökning är sedan tidigare känt. Av denna anledning är p-piller relativt kontraindicerat för någon med känd migrän med aura, tidigare DVT, pågående malignitet eller annan patologi som ger ökad risk för tromboembolism.

Progesteron har dock normalt ansets vara ett säkert alternativ gällandes denna risk, men ett par nya studier föreslår en mekanism där progesteron ger en ökad VTE-risk genom venös stas medierat av hormonets glattmuskelrelaxerande effekt. Tidigare studier har visat varierande risk för olika generationer av p-piller (innehållandes olika gestagenkomponenter), men dessa studier har 1) saknat vissa nya gestagener så som drospirenone, 2) har inte varit dimensionerade för att kunna analysera risk för t.ex. nya gestagener så som norgestimate. Denna case-controll studie syftade till att undersöka om det föreligger skillnad i incidensen av VTE till följd av vilken generation av p-piller som brukats, samt typ och dos av gestagen/östrogenkomponentet som används. Populationen bestod av ett representativt urval av kvinnor 15-49 år i Storbritannien med första diagnos av VTE 2001-2013. Varje individ matchades med fem kontroller.

Studien fann följande:

  1. All exponering till p-piller ökade risken för venös tromboembolism (korrigerad OR 2,97, 95% Cl 2.78-3.17) jmf kontroll.
  2. P-piller med tredje generationers gestagener (desogestrel, gestodene, drospirenone, cyprotenone) hade signifikant ökat risk för VTE jämfört andra generationens gestagener (levonorgestrogel, norethisterone), OR 4-5 vs OR 2-3.
  3. Lägst antal extra VTE per år per 10 000 behandlad kvinna var för levonorgestrel och norgestimate: ca 6-8 per 10 000 kvinnor / år
  4. Högst antal extra VTE per år per 10 000 behandlad kvinna var för desogestrel och cyproterone: 14-17 per 10 000 kvinnor / år.

Studiens styrkor inkluderar det stora representativa urvalet av studiedeltagare. Studiens svagheter inkluderar en metodrisk för selektionsbias då parameterern ”p-piller exponering” extrapolerades ifrån om recept för p-piller hade expedierats under året innan index-datumet för deltagarens VTE.

En tidigare publicerad Dansk studie och en Amerikansk studie har funnit liknande samband, vilket författarna anser tillsammans med denna studie bör beaktas av relevanta myndigehter vid utfärdande av nya riktlinjer.

Vinogradova Yana, Coupland Carol, Hippisley-CoxJulia. Use of combined oral contraceptives and risk of venous thromboembolism: nested case-control studies using the QResearch and CPRD databases

En guide till att köpa rätt stetoskop

stetoskop

Köpet av ett stetoskop är för medicinaren ett stort steg som kulminerar i ett slutgiltigt val byggt på gedigna undersökningar, intervjuer och artikelsökningar på PubMed (eller?).  För att kunna göra ett någorlunda bra val krävs förkunskaper om vad som utgör ett stetoskop, därför inleder vi naturligtvis med en introduktion till dess delar.

Vad består ett stetoskop av?

Rent generaliserat består ett stetoskop av: bröststycke, slang och öronstycke.

Bröststycket

Som namnet antyder är bröststycket den del av stetoskopet som sätts mot patienten. Bröststycket består oftast av ett membran och en klocka. Ibland kan det dock bestå av två membran på vissa modeller. Membranet filtrerar bort lågfrekventa ljud och därmed till för att höra högfrekventa ljud och är det som vanligast utnyttjas. Klockan är till för att höra lågfrekventa ljud.

Slangen

Fortleder ljudet till till öronstycket. I allmänhet kan man säga att ju längre slangen är desto bättre: du kan böja dig mindre och så kan du hålla ett längre avstånd ev. infektiösa patienter.

Öronstycket

Detta är den del som går in i öronen och dess betydelse är ofta väldigt underskattad. En snabb empirisk undersökning kan göras om man sätter på sig stetoskopet omvänt, då hörs ingenting, trots är hörlurarna är inne i örat. LÄS MER…

av medicinare till medicinare

Kontakta gärna oss!